Less på detta...

Nu är jag less på att försöka vara glad och på bra humör! När man ler åt nån vill man gärna ha ett leende tillbaka eller hur? Man vill inte bli tagen förgivet och inte heller bortglömd! Ibland gråter jag bara för att nån verkar sur eller ledsen, man kan inte bli sur för ingenting! Sen får ja höra att jag bara tänker på mig själv och det bränner! Jag vet att jag på senaste tiden inte har hjälpt till hemma men det finns en orsak, för det första så började ni ta mig förgivet och för det andra så mår jag inte bra, se nu sa jag det, jag mår kanske inte så bra, men ibland så hjälper det att vara med kompisar eller prata med nån. När jag gråter så gråter jag oftast för att någon annan mår dåligt eller att nån annan är sur, är det att bara tänka på sig själv? Tänk på vad du säger INNAN du säger det för det kan faktiskt skada.